jag och mina getter.

Ta aldrig nått förgivet!

Bit inte ihop för länge!

Av egen erfarenhet av "ryggsäckspackning" är att den går inte att packa upp och tömma helt för du kommer inte ihåg vad du har packat men skadan av packningen kommer aldrig sluta "skada" dig.
Hur mkt jag än försöker kommer jag inte åt botten..

Lillan blir 11år i morgon, hon ÄR ingen liten tjej längre, inte ens nästan...
Hujja!!

Har faktiskt bakat!! Satt å försökte lusta ut när jag sist bakade nå, å nja nej jag kommer faktiskt inte ihåg sist jag bakade... Brukar vara Tobbe som får nått bak il lite då och då aldrig å sällan jag..
Matlagning är lite mer min jargong, matlagnings tv-böcker- tidningar att få leka sig fram i köket m roliga matvaror jooo det är nå än att följa ett recept å sen all disk som blir efter en kaka hujja...

Just nu har jag humpat i säng alla barnen och satt mig i soffan m ett vinglas och väntar ner Tobbe om han inte somnade när han sövde My..

Faktiskt bli väldigt mkt nu....
Dödsfall, andningsbesvär, nacken, allmänt dåligt mående...

Men som jag har sagt många gånger tidigare och kommer ant säga det igen.. - det som inte dödar mig, härdar mig!!
Jag kommer ställa mig upp ruska av mig vattendropparna från mina axlar likt dropparna på en regnjacka...

Men det som eg känns mest tungt just nu är att Vårat arbetslag blir splittrat, vi har ju nyss börjat ihop, precis börjat komma varandra in på livet..
Men vem har sagt att vi inte kan hålla kontakten?! Lätt att säga, svårare att hålla...

Just nu känner jag eg för att packa lite kläder i en väska å ta bilen å köra...
Vars?!? Nej det vet jag inte men det brukar lösa sig, finns säkert nån som lånar mig en soffa en natt eller två innan jag vänder bilen å åker hem...
Vet inte om det är semester jag behöver eller vad det är...
Äh nu ska jag sluta ordbajsa här och fokusera på min son som ska läsa sin första läsläxa för mig :))